Vin är kanske den alkoholhaltiga dryck som dricks idag som har längst historia, eftersom människor har druckit vin i mer än 8000 år. Trots det är vinet idag mer populärt och mer modernt än någonsin, och år 2006 såldes hela 26 miljarder liter vin i hela världen.
Inom EU finns vissa regler kring hur vin ska framställas för att det ska få kallas för vin, liksom för vilken alkoholhalt vinet får ha. Den tillåtna halten beror på vilket område druvorna odlats i och vilken typ av vin det handlar om. Vin definieras av EU som ”den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust”. Den definitionen sammanfattar också på ett bra sätt vinets tillverkningsprocess.
Processen börjar med det som för många är en klassisk scen som förknippas med vinframställning, nämligen att krossa vindruvorna genom att trampa på dem barfota i en stor tunna. Krossningen görs dock numera sällan på det sättet, utan sker istället i en maskin, som också skiljer stjälkarna från druvorna.
Nästa steg, macerationen, sker i princip endast om man framställer rött vin eller rosévin. Maceration innebär att man låter druvornas skal ligga och dra i druvsaften innan man rensar bort dem. Detta gör man för att mycket av druvornas smak och färg sitter just i skalet. Ju längre maceration, desto kraftigare smak får vinet. Efter denna process, som kan ta mellan ett dygn till några månader, sker pressningen, då saften, eller druvmusten, skiljs från skalen.
Jäst förekommer naturligt i vindruvornas skal, och jäsningsprocessen, då sockret i druvorna omvandlas till alkohol, börjar egentligen så fort druvorna krossas. Druvsaften hälls dock i en jästank, där temperaturen är noga kontrollerad. För vissa viner tillsätter man extra jästsvampar.
Efter jäsningen lagras många viner, och de flesta röda viner, innan de buteljeras. Finare viner lagras ibland på ekfat, vilket ger särskilda aromer, medan andra lagras på ståltankar. Innan vinet buteljeras och säljs klarar man det också, det vill säga att man rensar bort grumlighet och partiklar i det. Många viner består av en blandning av olika druvsorter, och blandningen är då ett viktigt steg för vinproducenten, som måste avgöra vilka druvor som ska blandas för att få önskad effekt, till exempel mer smak, bättre balans eller jämnare kvalitet.
Det finns många parametrar under vinets framställningsprocess som avgör hur det smakar, hur det doftar och hur mycket det kostar. Lyckligtvis innebär detta att det finns ett vin för alla smaklökar och för alla plånböcker.