Vinodling och jäsning

I princip all vinproduktion följer ett antal särskilda steg. Dessa steg kan sedan variera beroende på om det är rött, vitt, rosé eller starkvin. Det kan till exempel jämföras med ölbryggning som kan variera på flera olika sätt, men som alla följer ett mer eller mindre fast mönster. Rent krasst kan man dela upp vinprocessen såhär:

  • Odling och plockning av druvorna
  • Krossning av druvorna
  • Jäsning av musten
  • Lagring av vinet
  • Buteljering av vinet

I allmänhet skördas gröna druvor för vitt vin tidigare än röda och blå druvor för rött vin. Plockningen kan ske för hand eller med maskin.

Vinodling

Allting som berör odlingen av vindruvor spelar roll och påverkar slutresultatet. Klimatet kan till exempel påverka sockerhalten i druvorna. Ju kallare det är, desto mindre socker kan produceras på grund av den lägre solexponeringen. Frost är ett annat problem som kan riskera att förstöra hela vinodlingen.

Hög sockerhalt är speciellt viktigt vid framställning av rött vin, vilket lett till att det i kallare breddgrader endast odlas gröna druvor för vitt vin. Är klimatet å andra sidan för varmt blir sockerhalten högre och syran lägre. Det resulterar i ett sötare vin med mer platt smak. Optimalt klimat för vinodling anses vara mellan breddgrad 30 och 50.

Vinrankorna behöver också bytas ut regelbundet. Normalt görs detta efter 25-50 år. Äldre vinrankor på över 100 år anses vara lyxigare och har blivit en marknadsföringsstrategi som märks ut på vissa flaskor. Nyare vinrankor ger dock bättre skörd.

Skillnad mellan rött, vitt och rosévin

Rött och vitt vin framställs på liknande sätt men med några betydliga skillnader. Generellt innefattar framställning av rödvin några extra steg i processen. Första skillnaden uppkommer i jäsningsprocessen. När det gäller rödvin så jäser man skal och must från druvorna tillsammans. Processen vid vitt vin innebär att bara den färdigpressade musten jäser. Det som händer vid jäsningen är att sockret omvandlas till alkohol.

Det finns druvor med blårött skal som används vid framställning av vitt vin, men eftersom juicen (med några få undantag) ändå har samma ljusa färg så färgas inte vinet. Anledningen till att man använder skalen för rödvin är att man vill komma åt den syra och strävhet som skalen ger. Syra är såklart en viktig komponent även för vita viner; det löser man till exempel med att odla gröna druvor på en högre altitud. Ju högre upp druvorna odlas, desto mer syra samlas i druvorna. Vita viner lagras oftast ett några månader, medan röda viner kan lagras flera år för en mer kraftfull smak.

Rosévin går att framställa på olika sätt. Ett vanligt sätt är att framställa vitt vin med blåa druvor och dess skal. Ju längre skalen ligger i efter krossningen av druvorna, desto mörkare blir färgen. I vissa fall låter man skalen ligga kvar en period under jäsningen också. Det resulterar i en kraftigare smak och mörkare färg. Ett annat sätt är att helt enkelt blanda rött och vitt vin. Detta är dock mycket ovanligt.